Handelspolitiskt ABC
Handelspolitisk ABC är en uppslagsbok i webbformat som innehåller handelspolitiska termer. I ABC:et förekommer både engelska och svenska uttryck. Vilket ord som används beror på vad som är vedertaget i sammanhanget. Förklaringarna gör inte anspråk på att vara strikt juridiskt korrekta till sin natur utan utgör förenklade och korta förklaringar till uppslagsorden.
Sökinstruktioner
Du kan söka i Handelspolitiskt ABC på flera olika sätt:
1. Sök ord inom Handelspolitiskt ABC
Här kan du söka på alla begrepp, förkortningar eller valfri bokstavskombination som finns omnämnt i Handelspolitiskt ABC (ca 600 begrepp). Observera att sökmotorn letar reda på alla ord där angiven bokstavskombination ingår. Därför är sökning via den "alfabetiska listen" nedan att föredra för vanligt förekommande bokstavskombinationer som exempelvis EU och UN.
2. Sök direkt på bokstav, via den "alfabetiska listen"
Här hittar du alla begrepp och förkortningar i alfabetisk ordning.
3. Separat förkortningslista
Nedan hittar du en separat lista där alla förkortningar i det Handelspolitiska ABC:et är samlade. Du kan naturligtvis också söka rätt på förkortningar via de sökalternativ som anges ovan under punkt 1 och 2.
Sök inom Handelspolitiskt ABC
Sök på begynnelsebokstav, mellan
och
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö
Visa/skriv ut alla förtkortningar
Visa/skriv ut hela Handelspolitiskt ABC
TABD
Se Transatlantic Business Dialogue.
Taric
(Fr: Tarif Intégré Communautaire). Den integrerade tulltaxan i EU som är en utbyggnad av den kombinerade nomenklaturen (KN) till en 10-ställig (10-siffrig) nivå. Uppdelningarna av varor i olika detaljerade indelningar ska garantera en korrekt tillämpning i medlemsländerna av EU:s handelspolitiska lagstiftning när det gäller tullsuspensioner, tullkvoter, preferenser, antidumpningstullar med mera. Taric-koden kan ibland vara utbyggd med ytterligare tilläggskoder.
Ex: 4011.30.00.10 (gummidäck till civila flygplan) där de två sista siffrorna visar att det är just civila plan. I fall med icke-civila plan blir Taric-koden istället 4011.30.00.90.
Tariff line
Se tullposition.
Tariffekvivalent
Ett värde som försöker uppskatta den handelshindrande effekten av ett icke-tariffärt handelshinder. Till exempel kan en kvot räknas om till att motsvara X % tull. Kvotens handelshindrande effekt motsvarar alltså effekten av en tull på X %.
Tariffering
Innebär i handelspolitiska sammanhang att icke-tariffära handelshinder, till exempel importkvoter, görs om till tullar. Dessa anses ha mindre skadlig effekt på handeln.
TBR
Se Trade Barriers Regulation.
TBT
Se Technical Barriers to Trade.
TBT-avtalet
WTO:s avtal om Technical Barriers to Trade (TBT), från Tokyorundan, reglerar tillkomst och tillämpning av tekniska regler. Syftet är att begränsa tekniska handelshinder. Avtalet omfattar alla varor, såväl industri- som jordbruksvaror och reglerar utarbetande, fastställande och tillämpning av tekniska föreskrifter och standarder, inkl. förpacknings-, märknings- och etiketteringskrav.
Enligt avtalet får tekniska regler inte utarbetas, antas eller tillämpas med syfte eller effekt att skapa hinder för internationell handel. Avtalet föreskriver bland annat en anmälningsprocedur för utkast till nya tekniska regler och procedurer för bedömning av överensstämmelse samt upprättande av upplysningscentraler hos medlemsländerna för sådana regler. Kommerskollegium är Sveriges upplysningscentral.
TDI
Trade Defence Instruments. Se Handelspolitiska skyddsinstrument.
TEC
Se Transatlantic Economic Council.
Technical Barriers to Trade (TBT)
Olikheter mellan olika länders tekniska regler kan bli ett hinder i den internationella handeln. Avsikten med reglerna kan vara inriktade på olika säkerhets- eller miljö och hälsokrav, men effekten kan bli ett handelshinder. Se TBT-avtalet.
TED
Tenders Electronic Daily. EU:s databas för offentlig upphandling där intresserade anbudsgivare kan finna information om aktuella projekt.
Teknisk specifikation
Dokument som anger tekniska krav, som ska uppfyllas av en produkt, process eller tjänst. Se Tekniska föreskrifter.
Tekniska föreskrifter
Dokument som innehåller bindande rättsliga regler, fastställda av ett offentligrättsligt organ, och som innehåller tekniska krav, antingen direkt eller genom att hänvisa till eller återge innehållet i en standard, teknisk specifikation eller anvisat förfarande ("code of practice").
Tekniska föreskrifter kan, precis som standarder, underlätta handel genom att minska informations- och anpassningskostnader för företag. Men de kan också utgöra tekniska handelshinder beroende på hur de utformas och om olika länder har olika föreskrifter.
Tekniska handelshinder
Se Technical Barriers to Trade.
Tekniska regler
Samlingsbegrepp för frågor som rör tekniska föreskrifter, standarder och procedurer för bedömning av överensstämmelse med tekniska föreskrifter eller standarder.
Tekniskt bistånd
Se Handelsrelaterat utvecklingssamarbete.
Tekohandel
(Teko=textil och konfektion) Tekohandeln har varit föremål för kvantitativa restriktioner (kvoter) sedan 1950-talet då bland andra USA och Storbritannien införde restriktioner mot lågprisimport av tekovaror från länder i Asien. Restriktionerna infördes i strid med de normala reglerna i GATT, som inte tillåter kvantitativa restriktioner eller att vissa länder diskrimineras. Dock gällde mellan 1974-1994 olika Multifiberavtal (och dessförinnan bomulltextilsavtal 1961-1973) som gjorde det möjligt för de länder som så ville att begränsa och reglera tekohandeln. 1995 ersattes Multifiberavtalen av ATC-avtalet som var början till slutet på tekovarornas handelspolitiska särbehandling.
Dock hade övriga WTO-länder rätt att till och med utgången av år 2008 ha särskilda kvantitativa begränsningar mot Kina med hjälp av en tekospecifik skyddsklausul i Kinas anslutningsprotokoll till WTO.
TEP
Se Transatlantic Economic Partnership.
Terms of trade
(Sv: bytesförhållande) Förhållandet mellan ett lands export- och importpriser. Terms of trade beräknas genom att jämföra exportprisindex och importprisindex. Det genomsnittliga priset per exporterad enhet delas med det genomsnittliga priset per importerad enhet. Är värdet positivt har exporten ett högre förädlingsvärde än importen.
TF
Trade facilitation. Se Handelsprocedurer.
Tillfälligt lager
Lagringsplats för förvaring av oförtullade varor under kortare tid. För att ha ett tillfälligt lager krävs tillstånd från Tullverket. Jämför Tullager.
Tillämpade tullar
De tullar som ett land faktiskt tar ut vid import av varor. Jämför Bundna tullar.
Tjänstedirektivet
Detta EU-direktiv, antaget 2006, utgör en allmän rättslig ram där principer fastslås som stärker utövandet av den fria rörligheten för tjänster och etableringsfriheten inom EU samt undanröjer vissa typer av juridiska och administrativa hinder för tjänstehandel. Direktivet motverkar att regler som hindrar den fria rörligheten för tjänsteutövare införs eller behålls. Exempelvis finns ett skydd mot alltför långa handläggningstider genom en stupstocksregel. Vidare fastslås en skyldighet för medlemsstaterna att administrativt samarbeta med myndigheter i andra medlemsstater för att utöva tillsyn över tjänsteverksamheterna utan att skapa onödig byråkrati.
Direktivet innehåller även regler som syftar till att främja kvalitén på tjänsterna respektive att stärka tjänstemottagarnas rättigheter. Tjänstedirektivet innehåller även klausuler om utvärdering, som öppnar upp för senare ändringar och förtydliganden i direktivet. Direktivet skulle ha införlivats i alla medlemsstaters lagstiftning senast 28 december 2009. Flera tjänsteområden är dock undantagna från direktivets tillämpningsområde.
Tjänstehandel
Handel med tjänster skiljer sig åt gentemot handel med varor på en rad sätt. Tjänstehandel är ett bredare begrepp än varuhandel och inkluderar etablering av tjänsteföretag i annat land. Varuhandel däremot inkluderar endast gränsöverskridande handel, det vill säga när varor sänds från ett land till ett annat.
Det finns ingen enhetlig definition över vad tjänstehandeln täcker men den inkluderar allt ifrån IT-tjänster, kommunikationer, byggtjänster, transport och distribution till sjukvårds- och utbildningstjänster. Ett centralt problem med tjänstehandeln är att eftersom tjänstehandeln är svårare att "se", saknas ofta kunskap och tillförlitlig statistik.
Tjänstehandeln är lika gammal som varuhandeln men handeln har varit mer begränsad. Teknikutvecklingen, inte minst elektronisk dataöverföring, har medfört att tjänstehandeln ökat snabbt under de senaste decennierna. Idag växer tjänstehandeln snabbare än varuhandeln om än från en lägre nivå. Lättast beskrivs tjänstehandelns former med de fyra leveranssätten (modes of supply) som definieras i GATS:
Leveranssätt 1: Gränsöverskridande handel (cross border supply). Detta är när tjänsterna levereras från ett medlemslands territorium till ett annat medlemslands territorium (till exempel telefonsamtal över en landsgräns).
Leveranssätt 2: Konsumtion utomlands (consumption abroad). Detta är när ett medlemslands konsumenter åker till ett annat medlemsland för att konsumera tjänsten (till exempel turism).
Leveranssätt 3: Lokal etablering (commercial presence). Detta är när tjänsten levereras genom att leverantören etablerar sig i annan medlems territorium (till exempel etablerar dotterbolag), det vill säga företaget investerar i sin nya marknad.
Leveranssätt 4: Tillfällig personrörlighet (temporary movement of natural persons). Detta är leverans genom att fysisk person tillfälligt besöker annat medlemsland för att utföra ett arbete där (till exempel tillfälligt besök av expert).
Leveranssätt 1 och 3 är de vanligaste formerna medan leveranssätt 4 är den minst vanliga formen. Det är också den form som möter flest handelshinder.
Se även de fyra friheterna samt tjänstedirektivet för tjänstehandel i EU.
Tokyorundan
Tull- och handelsförhandling i GATT 1973-79. Namnet beror på att den deklaration som angav riktlinjer och mål för förhandlingarna antogs vid ett ministermöte i Tokyo. Tullsänkningar för industrivaror på i genomsnitt runt 30 procent genomfördes. Under rundan tillkom ytterligare ett antal områden, inkl. tullvärdeberäkning, importlicenser, subventioner och utjämningstullar, tekniska handelshinder och offentlig upphandling. Parterna använde sig av sidoavtal istället för att omförhandla relevanta artiklar av GATT. Endast länder som anslöt sig till dessa avtal var bundna av dess regler. Jämför Kennedyrundan, Uruguayrundan, Doharundan.
ToT
Se Terms of Trade.
TPA
Se Trade Promotion Authority.
TPC
Trade Policy Committee. Se Handelspolitiska kommittén.
TPRB
Trade Policy Review Body. WTO-organ som genomför granskning av medlemmarnas handelspolitik. Se Trade Policy Review Mechanism.
TPRM (eller TPR)
Se Trade Policy Review Mechanism.
TPSSM
Transitional Product Specific Safeguard Mechanism. Se Produktspecifika övergångsskyddsordningen för Kina.
Trade Barriers Regulation (TBR)
EU:s handelshinderförordning innehåller procedurer för att tillvarata EU:s rättigheter enligt internationella handelsregler, särskilt WTO-reglerna. Efter anmälan av berörd part (EU-medlemsland, industribransch etcetera) eller på Europeiska kommissionens eget initiativ kan denna angripa otillåtna handelsbruk i tredje land, antingen genom bilateral förhandling med landet ifråga eller genom tvistlösning i WTO.
Trade creation
Upprättandet av en tullunion eller ett frihandelsområde kan få handelsalstrande effekter, det vill säga de kan skapa nya handelströmmar som innan inte fanns, genom att ta bort handelshinder som innan gjorde handeln olönsam. Därigenom kan de ge upphov till samhällsekonomiska vinster. Detta sker om en inhemskt tillverkad vara ersätts med en billigare produkt från en mer effektiv producent från ett annat land som ingår i tullunionen/frihandelsområdet. Jämför Trade diversion.
Trade Defence Instruments
Se Handelspolitiska skyddsinstrument.
Trade deflection
Handelssnedvridande effekt som uppstår när olika länder har olika handelspolitik. I exempelvis ett frihandelsområde där medlemsländerna har olika nationella tullsatser mot omvärlden åtnjuter endast varor som har ursprung i området tullfrihet i handeln mellan medlemsstaterna. I annat fall skulle en snedvridning av handeln kunna uppstå genom att varor från tredje land importerades till landet med den lägsta tullen och sedan slussades vidare tullfritt inom frihandelsområdet till länder med högre tullar.
Trade diversion
Upprättandet av en tullunion eller ett frihandelsområde kan få handelsomfördelande effekter, det vill säga att handeln leds om i nya banor, genom att vissa handelshinder tas bort och de återstående därigenom får större relativ betydelse. På detta sätt kan en samhällsekonomisk förlust uppstå. Det sker om importen av en vara från tredje land ersätts med en dyrare produkt från en mindre effektiv producent inom tullunionen/frihandelsområdet som en följd av den interna tullavvecklingen och bibehållna tullar gentemot omvärlden. Jämför Trade creation.
Trade facilitation
Se Handelsprocedurer.
Trade Policy committee (TPC)
Se Handelspolitiska kommittén.
Trade Policy Review Mechanism (TPRM)
Regelbundna granskningar i WTO av medlemmarnas handelspolitik, inklusive handeln med tjänster och immaterialrättslagstiftning. Granskningen utförs på basis av dels en rapport från WTO-sekretariatet, dels en rapport från det granskade landet. EU, USA, Japan och Kanada granskas vartannat år, övriga medlemsländer vart fjärde eller vart sjätte år, beroende på deras relativa betydelse i världshandeln.
Trade Promotion Authority (TPA)
Ett förhandlingsmandat för den amerikanska presidenten i handelsförhandlingar som innebär att kongressen förbinder sig att godkänna eller förkasta ett förhandlat handelsavtal i sin helhet (utan egna tillägg eller ändringar) inom en viss tidsgräns. Utan TPA anses den amerikanska administrationen ha svårt att med trovärdighet delta i internationella handelsförhandlingar.
Trade remedies
Se Handelspolitiska skyddsinstrument.
Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights (TRIPS)
(Agreement on Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights) Avtal om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter. Ett av de tre huvudavtalen i WTO. Det omfattar skydd för upphovsrätt, varumärken, geografiska ursprungsbeteckningar, mönster, patent, kretsmönster i datachips samt konfidentiell information (företagshemligheter). Innehållet bygger på de immaterialrättsliga konventionerna inom WIPO (World Intellectual Property Organization).
WTO-länderna åtar sig att se till att det immaterialrättsliga skyddet som stadgas i TRIPS-avtalet följs. I annat fall finns det möjlighet till tvistlösningsförfarande som kan leda till sanktioner.
WTO-länderna har också en skyldighet att se till att brottmålsförfaranden och straffrättsliga påföljder tillämpas vid uppsåtlig varumärkesförfalskning eller piratkopiering i kommersiell omfattning. Påföljderna ska vara tillräckligt allvarliga för att vara avskräckande. Tullmyndigheterna ska kunna stoppa och förstöra sådana varor vid gränsen. Se även Dohadeklarationen om TRIPS och folkhälsa, tvångslicenser, ACTA.
Trade-Related Investment Measures (TRIMs)
TRIMs, eller handelsrelaterade investeringsåtgärder, är krav som värdlandets regering ställer på en utländsk investerare och som berör det utländska företagets handel med omvärlden. Det vanligast förekommande kravet är att inhemska insatsvaror ska användas i produktionen (local content requirements). Ett annat förekommande krav är att det investerande företaget måste exportera varor till ett värde som motsvarar en viss andel av företagets import eller dess totala produktion. De skäl som anges för upprättandet av TRIMs är vanligen att skydda den inhemska industrin och/eller att förhindra valutautflöde och betalningsbalansproblem.
WTO:s avtal om handelsrelaterade investeringsåtgärder (TRIMs-avtalet), som slöts i Uruguayrundan förbjuder medlemsländerna att ställa krav på nationellt innehåll i produktionen, exportimportbalansering, begränsningar av importen i förhållande till den utländska valuta företaget tjänar, samt begränsningar av exporten i förhållande till företagets lokala produktion. Dock finns det särregler (SDT) för utvecklingsländer, som ger dem större möjlighet att använda TRIMs.
Transatlantic Business Dialogue (TABD)
TABD utgör en viktig del av EU:s och USA:s samarbete för att öka den politiska och ekonomiska integrationen. I dialogen deltar europeiska och amerikanska industriledare samt topptjänstemän från den amerikanska administrationen och Europeiska kommissionen. Prioriterade ämnen är MRA-avtal om ömsesidigt erkännande av provning och certifiering, harmonisering av standarder och tekniska regler samt tullsänkningar på vissa varuområden.
Motsvarande transatlantiska forum finns också för andra grupper, däribland parlamenten (Transatlantic Legislative Dialogue), konsumentgrupper (TACD), miljöorganisationer (TAED), och fackförbund (TALD). Se Transatlantic Economic Partnership, Transatlantic Economic Council.
Transatlantic Economic Council (TEC)
Vid toppmötet mellan USA och EU 2007 undertecknades ett ramavtal för att främja den transatlantiska ekonomiska integrationen. Genom främst regulativt samarbete syftar ramavtalet till att begränsa de skillnader i lagar, regler och standarder som hämmar handel och investeringar mellan USA och EU. Ramverket saknar dock sanktioner och bindande åtaganden. Som en del av samarbetet etablerades det Transatlantiska ekonomiska rådet (TEC) för att övervaka, vägleda och accelerera integrationsprocessen. TEC är en vidareutveckling av det Transatlantiska ekonomiska partnerskapet.
I rådet, som sammanträder minst en gång årligen, representeras EU av Europeiska kommissionen, medan de amerikanska representanterna kommer från presidentens kabinett. En särskild grupp bestående av ordförandena i TABD (Transatlantic Business Dialogue), TACD och TALD bistår rådet med rekommendationer om det fortsatta samarbetet.
Transatlantic Economic Partnership (TEP)
TEP, som lanserades i samband med toppmötet mellan USA och EU i London 1998, vidareutvecklar den process inom handel och investeringar som inleddes 1995. TEP inkluderar såväl bilaterala som multilaterala element. Å ena sidan utgör TEP ett forum där EU och USA kan samordna sina satsningar i WTO. Å andra sidan syftar TEP till att lösa bilaterala handelshinder, främst tekniska regler, med bibehållet skydd för hälsa och säkerhet, konsumenter, samt miljön. TEP integrerar frågor om arbetsrätt, företag, miljö och konsumenthänsyn i processen. Se Transatlantic Business Dialogue, Transatlantic Economic Council.
Transitering
Transport av oförtullade varor genom ett eller flera länder. Tull och skatt betalas vid slutdestinationen istället för på gränsen till det land varorna transiteras genom.
Transithandel
Handel mellan två länder varvid godset utan att förtullas passerar ett tredje land (transitland).
Transitional Product Specific Safeguard Mechanism (TPSSM)
Se Produktspecifika övergångskyddsordningen för Kina.
Transitionsekonomi
Term för före detta planekonomier som nyligen har övergått till marknadsekonomi. Även om planekonomier fanns i många utvecklingsländer så syftar termen oftast på f.d. Sovjetunionen och länderna i Öst- och Centraleuropa. Oftast har termen ingen handelspolitisk betydelse men i vissa sammanhang har den åberopats i krav på särbehandling för dessa länder.
Transitland
Se Transithandel.
Transnationella företag
Beteckning på multinationellt företag vars verksamhet är så spridd att de inte har någon egentlig hemmamarknad. UNCTAD beräknar vilka företag i världen som är mest transnationella.
Transparens
I handelspolitiska sammanhang är detta en grundprincip i WTO. Alla lagar, regler och bestämmelser som påverkar handeln måste publiceras innan de träder i kraft. Detta för att göra handelspolitiken förutsägbar.
Transparens i offentlig upphandling
Diskussioner om ett avtal om transparens (insyn, offentlighet) i offentlig upphandling har pågått sedan WTO:s ministermöte i Singapore 1996. Syftet skulle vara att öka insynen i de nationella upphandlingssystemen. Detta skulle underlätta för utländska företag som vill delta i upphandlingen samt motverka korruption. En del utvecklingsländer motsätter sig ett sådant avtal. Vid ministermötet i Doha i november 2001 fattades ett principbeslut att inleda förhandlingar vid ministerkonferensen år 2003. I juli 2004 avfördes dock frågan från Doharundan. Se Singaporefrågorna.
Tredje land
Varje land som står utanför ett partsförhållande (till exempel avtal mellan två eller flera stater). Inom EU används termen ofta för länder utanför EU.
TRIMs
Se Trade-Related Investment Measures.
TRIPS
Se Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights.
Tull
Statlig avgift som tas ut på importerade eller, mer sällan, exporterade varor. Man brukar skilja mellan finanstull (fiskal tull) som ger staten inkomster och skyddstull som skyddar inhemsk produktion mot utländsk konkurrens. Tullen beräknas vanligen i procent (värdetull, ad valorem) av varans importpris (tullvärdet) men kan också beräknas efter varans vikt, volym eller annan enhet (specifik tull). Även kombinationer av värdetull och specifik tull kan förekomma. De gällande tullsatserna framgår av landets tulltaxa.
Tullager
Lagringsplats för oförtullade varor utan tidsbegränsning. Tullager kan vara allmänna eller privata och tillstånd från Tullverket krävs. Jämför Tullupplag.
Tullbindning
Ett land som bundit sin tull i en WTO-förhandling vid en viss nivå har förpliktat sig att inte höja tullen över den bundna nivån. Däremot kan landet välja ett ta ut en lägre tull. Om ett WTO-land bryter eller upphäver en bunden tull måste drabbade länder kompenseras till exempel genom att tullen sänks på andra varor som är av intresse för dem. Genom att binda tullarna skapas en stabil och förutsägbar grund för handeln.
Tullbindningslista
I tullförhandlingar i WTO redovisas resultatet av varje lands åtaganden i en så kallad tullbindningslista. I tullbindningslistan redovisas de tullar som landet i fråga har åtagit sig att högst ta ut vid import av varor från andra WTO-länder. Se även tullbindning.
Tulleskalering
Begreppet innebär att tullstrukturen utformats så att tullsatsens nivå stiger med bearbetningsgraden. Råvaror och halvfabrikat är oftast tullfria eller har lägre tullsats än de färdiga varorna. Sådana strukturer förekommer i flertalet länders tulltaxor, där eskaleringen kan vara mer eller mindre brant. Syftet är att se till att importen av insatsvaror är billig men att de inhemska industriernas verksamhet högre upp i förädlingskedjan skyddas.
Tullförmån
Se preferens.
Tullkodexen
Den centrala delen av EU:s tullagstiftning med bland annat föreskrifter om tullprocedurer, allmänna ursprungsregler, tullvärde, tullsuspensioner, aktiv och passiv förädling. I tillämpningsföreskrifterna ingår bland annat ursprungsreglerna för EU:s generella preferenssystem, GSP. Lagstiftningen administreras av tullkodexkommittén.
Tullkvot
Tullkvot är en bestämd kvantitet eller ett bestämt värde av en vara som sammanlagt kan importeras tullfritt eller till lägre tull än den normala under en angiven tidsperiod, till exempel ett år. Tar kvoten slut under perioden ska tull betalas enligt de vanliga reglerna. I EU finns en rad tullkvoter i de olika avtal om preferenser som EU ingått med olika länder och grupper av länder. Dessa kvoter gäller endast varor som har ursprung i förmånsländerna. Det finns också kvoter som gäller import från alla länder, alltså oavsett ursprung.
Tullmur
Ordet tullmur, som har en negativ klang och används av frihandelsvänner, avser oftast inte bara tullar utan även andra handelspolitiska instrument som gränsar av ett handelspolitiskt område gentemot övriga världen.
Tullposition
(Eng: tariff line) Ofta nummer på 4-ställig (4-siffrig) eller på 6-ställig (6-siffrig) nivå enligt HS-nomenklaturen (HS-nummer). Kan också avse nummer på mer uppdelad nivå i nationell tulltaxa. Hänvisningar till tullpositioner används för att definiera vilka varor som omfattas i olika sammanhang, bland annat avtal, regleringar och liknande på det handelspolitiska området. Jämför Harmoniserade Systemet, Taric.
Tullpreferens
Se preferens.
Tullprocedur
Tullprocedurer beskriver de steg som måste genomföras för bland annat import, export och transitering (passage genom ett land) av varor. Dessa procedurer genomförs vanligen av Tullverket. Kyotokonventionen är den främsta internationella standarden för tullprocedurer. Se handelsprocedurer.
Tullrestitution
(Eng: Drawback) Syftet med tullrestitution är att se till att exportindustrin har tillgång till billiga insatsvaror. Tullen som betalts för insatsvaror betalas tillbaka efter det att varorna bearbetats och vidareexporterats. Jämför Aktiv förädling.
Tullsuspension
Upphävande av tullsats, det vill säga tull behöver inte erläggas, under en begränsad tid. I EU kan tullsuspension ges för sådana insatsvaror och maskiner för industrins behov som inte tillverkas inom EU, eller som inte tillverkas i tillräcklig omfattning, utan måste importeras. Det stora flertalet tullsuspensioner i EU gäller insatsvaror inom kemi- och plastområdet. Jämför Tullkvot.
Tulltaxa
Den förteckning där ett lands olika tullsatser (tullar och avgifter) på olika varor listas.
Tulltopp
(Eng: Tariff peak). Tulltoppar kan definieras antingen som tullar som är lika med eller högre än 15 procent eller tullar som är tre gånger högre än den nationella genomsnittliga tullnivån. Den förstnämnda definitionen är den vanligast förekommande (internationella tulltoppar).
Tullunion
Sammanslutning av två eller fler länder som sinsemellan avskaffat tullar och andra handelshinder och som har en gemensam handelspolitik, inklusive tulltaxa gentemot utanförstående länder. EU är det bästa exemplet på en fullgången tullunion. Andra exempel är GCC, Mercosur och SACU. Jfr Frihandelsområde, ekonomisk union.
Tullverket
Tullverket är en statlig myndighet som kontrollerar flödet av varor in och ut ur Sverige. Verket ska bidra till ett säkert samhälle och konkurrensneutral handel genom att förenkla den legala handeln och förhindra den illegala. Tullverket grundades år 1636.
Tullvärde
Det värde på en vara som tullen beräknas på, oftast CIF-värdet. Se tullvärdeavtalet.
Tullvärdeavtalet
(Eng: Customs Valuation Agreement) Detta WTO-avtal slöts i Tokyorundan och reviderades i Uruguayrundan med syfte att skapa enhetliga regler för beräkning av varors tullvärde. Huvudregeln enligt avtalet är att tullvärdet ska motsvara varans transaktionsvärde, det vill säga det pris som betalas för varan vid export till det land där förtullningen ska ske. Om frakt och försäkring inte är inbakat i priset görs tillägg för detta så att man får ett värde i CIF. I vissa fall ska även andra kostnader ingå i tullvärdet som till exempel vissa provisioner och royalties med mera.
Tvistlösning
I handelspolitiska avtal förekommer som regel någon form av procedur för att hantera tvister mellan parterna. Om avtalet övervakas av en partssammansatt blandad kommitté, som är vanligt i EU:s frihandelsavtal, kan frågan behandlas där. Ett rättsligt betydligt starkare instrument är om tvistlösningen försiggår i en panel som visserligen är partssammansatt men som också innehåller oberoende juridisk expertis. Så sker till exempel i NAFTA.
GATT:s tidigare tvistlösningssystem har tagits över av WTO och förstärkts väsentligt. Om en tvist mellan parterna inte kan lösas genom konsultationer, det vill säga bilaterala samtal mellan parterna för att nå en överenskommelse, tillsätts en panel med tre oberoende experter. Panelen kommer med en rekommendation, baserad på dess tolkning av WTO:s regelverk, till en lösning av tvisten. Panelens rekommendationer kan överklagas till ett permanent överprövningsorgan, Appellate Body, som består av sju personer med sakkunskap inom juridik, internationell handel och WTO:s regelsystem. Vid varje prövning engageras tre av dessa sju experter. Om den felande parten inte rättar sig efter slutligt utslag kan den drabbade parten begära kompensation eller vidta motåtgärder (retaliera).
Sedan WTO bildats infördes regeln om negativ konsensus, som innebär att samtliga medlemsstater måste vara överens om att förkasta ett utslag från en panel eller överprövningsorganet. I och med införandet av denna regel antas numera panelutslag per automatik (automaticity).
Tvistlösning mellan stater och utländska investerare är ett centralt element i de allra flesta bilaterala investeringsavtal. Genom avtalen kan utländska investerare vända sig till en skiljedomstol, exempelvis ICSID, och få prövat om mottagarlandets behandling av investeraren bryter mot någon av bestämmelserna i avtalet. Om skiljedomstolen kommer fram till att så har skett beslutar den om ekonomisk ersättning till investeraren. Se investeringsskydd, Bilateral Investment Treaty, investeringar, Multilateral Agreement on Investment.
Tvångslicenser
Artikel 31 i TRIPS tillåter WTO:s medlemsländer att bryta ett patent. Genom tvångslicenser får staten eller tredje man tillstånd att under en viss tidsperiod tillverka eller distribuera en produkt (eller en process) som skyddas av ett patent. Länder kan använda tvångslicenser till exempel för att öka tillgången på en viss vara eller för att stävja konkurrenshämmande beteende hos patentinnehavaren.
Tvångslicenser har blivit mest uppmärksammade i samband med läkemedel och kostnaderna för fattiga länder att köpa patenterad medicin. Vid WTO:s ministermöte i Doha 2001 antogs en särskild deklaration om TRIPS-avtalet och folkhälsa. Här bekräftas bland annat WTO-medlemmarnas rätt att använda tvångslicenser och deras rätt att själva besluta om vilka omständigheter som kan ligga till grund för att utfärda en tvångslicens. Det finns dock en mängd villkor som måste uppfyllas, bland annat att patentinnehavaren får en rimlig ersättning.
Tvångslicenser ska huvudsakligen användas för den inhemska marknaden men WTO:s Allmänna Råd tog dock 2003 ett beslut som gjorde det möjligt att utfärda tvångslicenser även för export av läkemedel. Det är tänkt att underlätta för länder utan egen tillverkningskapacitet att använda sig effektivt av instrumentet genom att be ett annat land att tillverka läkemedlet ifråga. Se Intellektuella äganderätter.
<< Tillbaka
Skriv ut sida