BAM

Border Adjustment Measure. Se gränsjusteringsåtgärd.

Bangladesh, India, Myanmar, Sri Lanka, Thailand – Economic Cooperation

Se Bay of Bengal Initiative for Multi-Sectoral Technical and Economic Cooperation.

Barcelonaprocessen (

Euro-Med processen) Grundtanken med denna process, som sjösattes 1995, är att utvidga och fördjupa kontakterna mellan EU och de södra Medelhavsländerna. Förutom EU finns följande tolv deltagare i processen: Algeriet, Egypten, Israel, Jordanien, Libanon, Marocko, Syrien, Tunisien, Turkiet och den palestinska myndigheten. I Barcelonadeklarationen etableras en säkerhetspolitisk dialog och ett kulturellt/socialt samt ett ekonomiskt samarbete.

Det ekonomisk/finansiella samarbetet rör huvudsakligen handel och bistånd. Målsättningen är att handelssamarbetet ska utvecklas i riktning mot ett frihandelsområde omfattande alla länderna till år 2010. Grunden för ett sådant område är Europa-Medelhavsavtalen. Se även Pan-Euro-Med.

Baselkonventionen

En internationell miljökonvention som antogs 1989 under UNEP, FN:s miljöprogram. Från och med 1998 har export från OECD-länder till icke OECD-länder av farligt avfall för återvinning eller återanvändning förbjudits. Se Multilateral Environmental Agreements.

Bay of Bengal Initiative for Multi-Sectoral Technical and Economic Cooperation (BIMST-EC)

BIMST-EC (även kallat Bangladesh, India, Burma (Myanmar), Sri Lanka, Thailand – Economic Cooperation) är ett initiativ för socialt och ekonomiskt samarbete som bildades 1997 mellan Bangladesh, Indien, Sri Lanka och Thailand. Burma anslöt sig 1997 och Nepal och Bhutan blev medlemmar 2004. Ett ramavtal har slutits mellan länderna och förhandlingar om ett frihandelsavtal omfattande varor, tjänster och investeringar pågår för närvarande. Målet är att upprätta ett frihandelsområde till 2017.

BCA

Se Border Carbon Adjustment.

Bearbetning under tullkontroll

Innebär att vissa varor kan föras in till EU för bearbetning utan att tull först betalas. När sedan varan är färdigbearbetad betalas den tullsats som gäller för den färdigbearbetade varan istället för importvaran. Alla varor och/eller bearbetningar är inte tillåtna. En grundläggande förutsättning är alltid att den tullsats som gäller för den bearbetade produkten är lägre än den som gäller för importvaran. Tullverkets tillstånd krävs.

Bedömning av överensstämmelse

(Eng: Conformity Assessment) Innebär demonstration av att specificerade krav är uppfyllda. Kraven kan handla om olika aspekter, exempelvis säkerhet eller kvalitet, och gälla en produkt, en tjänst, en process, ett system eller en person (till exempel yrkeskvalifikationer). Kraven kan vara uppställda av en stat, ett företag eller ett standardiseringsorgan. För att bedöma om kraven uppfylls används olika procedurer, bland annat provning, kontroll, certifiering och ackreditering. När det uppstår problem vid bedömning av överensstämmelse så existerar ett tekniskt handelshinder.

Bernkonventionen

Fördrag för att skydda upphovsmannarätten till litterära och konstnärliga verk. Administreras av WIPO. Se intellektuella äganderätter.

Betalningsbalans

Se Handelsbalans.

Betalningsbalansrestriktioner

Om ett land har stora svårigheter med underskott i sin handelbalans och vill minska sin import för att skapa balans medger WTO att ett medlemsland kan få införa importkvoter, importavgifter och importdepositioner av betalningsbalansskäl. Åtskilliga utvecklingsländer har använt denna möjlighet men även Storbritannien och USA på 1960- respektive 1970-talet.

I Tokyorundan gjordes en överenskommelse om tolkningen av relevanta GATT-artiklar (General Agreement on Tariffs and Trade) som sedan reviderades i Uruguayrundan. Importavgifter och importdepositioner förordas, eftersom de bedöms ha mindre negativa effekter på handeln jämfört med kvantitativa restriktioner, som bör undvikas.

Bilateral

Används om förhandlingar och avtal mellan två stater eller parter. Jämför Unilateral, Multilateral och Plurilateral.

Bilateral Investment Treaty (BIT)

Bilaterala investeringsavtal är avtal mellan två länder för att främja, skydda och i vissa fall liberalisera investeringar.  De flesta BITs är enbart inriktade på att främja och skydda investeringar. Det gör länderna genom att garantera att investerare från det andra landet får ett visst investeringsskydd. Det övergripande syftet med dessa garantier är att skapa ett stabilt, förutsägbart och rättssäkert klimat för investeringar.

Vissa BITs omfattar även villkor för etableringar och förbud mot vissa handelsrelaterade investeringsåtgärder (Trade-Related Investment Measures - TRIMs).

Till skillnad från många andra mellanstatliga avtal ger de flesta BITs rättigheter till enskilda företag. Därför kan investerare kräva skadestånd av stater som inte uppfyller skyldigheterna i avtalen genom internationellt skiljeförfarande.  Antalet BITs ökade kraftigt under 1990-talet och det finns idag omkring 2700 BITs, varav EU-länderna är avtalspart till över hälften av avtalen. Se även Investeringsskydd, Tvistlösning, International Centre for Settlement of Investment Disputes (ICSID), Foreign Direct Investment (FDI), Multilateral Agreement on Investment (MAI), Trade-Related Investment Measures (TRIMs).

BIMST-EC

Se Bay of Bengal Initiative for Multi-Sectoral Technical and Economic Cooperation.

Bindningslista

Se åtaganden. Termen gäller tjänstehandel. För en parallell till varuhandeln, se bundna tullar.

Biosäkerhetsprotokollet

Till konventionen om biologisk mångfald (CBD) hör ett protokoll om biosäkerhet (Cartagenaprotokollet). Det specificerar hur den "naturliga" biologiska mångfalden ska skyddas från risker med att levande modifierade organismer, som utvecklats med modern bioteknik, kommer ut i naturmiljön. Protokollet skapar en procedur för att länder som avser importera sådana organismer först ska kunna få den information som krävs för att kunna fatta ett vetenskapligt grundat beslut. Protokollet undertecknades 2000 och trädde i kraft 2003. Se MEAs.

BIT

Se Bilateral Investment Treaty.

Blockad

Se Sanktioner.

Blue box

Se Box.

BNP

Se Bruttonationalprodukt.

Bojkott

Se Sanktioner.

Bomullsinitiativet

Fyra västafrikanska länder, Benin, Burkina Faso, Mali och Tchad, presenterade under 2003 ett sektorsförslag om bomull i Doharundan i WTO. Bomullsodling svarar för en betydande del av ekonomin och en stor del av exportinkomsterna i dessa länder. Länderna riktade därför stark kritik mot främst i-ländernas bomullssubventioner och exportstöd som bidrar till att pressa ner världsmarknadspriserna på bomull och därmed minskar inkomsterna från bomullssektorn. I sitt förslag krävde dessa länder därför att alla tullar, subventioner och exportsubventioner för bomull skulle avskaffas. Förslaget, som mest är riktat mot USA:s stora subventioner, fick stor uppmärksamhet eftersom det så tydligt lyfte fram en förhandlingsfråga av stor betydelse för fyra minst utvecklade länder och det har kommit att kallas bomullsinitiativet. En särskild underkommitté har inrättats i WTO för bomullsfrågorna.

Border Adjustment Measure (BAM)

Se gränsjusteringsåtgärd.

Border Carbon Adjustment (BCA)

Detta är en form av gränsjusteringsåtgärd som syftar till att justera priset på vissa importerade varor för att neutralisera effekten av att olika länder har olika sträng klimatlagstiftning.

Border Tax Adjustment (BTA)

Se Gränsskattejustering.

Box

Inom WTO klassificeras jordbrukssubventionerna i olika boxar beroende på hur handelsstörande stöden anses vara. Jordbruksavtalet innehåller regler för tre olika kategorier av stöd – boxar – som betecknas med olika färger. Anledningen till detta är att subventioner i allmänhet har klassificerats inom WTO enligt färgerna i ett trafikljus: röd = förbjuden, gul (eng: amber, det vill säga bärnstensgul) = ska minskas och grön = tillåten. På jordbruksområdet används även beteckningen blå för stödformer som utgör en mellankategori mellan de gula stöden som ska minskas och de helt tillåtna gröna stöden.

Den gula boxen (amber box) omfattar handelsstörande stöd som har en stark koppling till produktionens storlek, det vill säga ju mer en jordbrukare producerar desto högre stöd får han. De gula stöden skulle enligt åtagandena i Uruguayrundan reduceras med 20 procent i de utvecklade länderna under perioden 1995-2000. För utvecklingsländerna gällde ett reduktionskrav på 13 procent under perioden 1995-2004. Därefter får den totala summan av de gula stöden inte överskrida ett visst belopp som har fastställts för varje medlemsland.

Den gröna boxen omfattar stöd som anses vara minimalt handelsstörande och som därför är tillåtna utan beloppsbegränsningar. De grundläggande kriterierna för gröna stöd är att dessa ges inom ramen för ett offentligt finansierat statligt program som inte medför överföringar av resurser från konsumenterna samt att stöden inte får ha effekten av ett prisstöd. Exempel på olika typer av gröna stöd är miljörelaterade stöd, inhemskt livsmedelsbistånd, stöd till forskning, infrastruktur och utbildning samt stöd som betalas ut som kompensation vid naturkatastrofer.

Den blå boxen innehåller vissa specifika kategorier av direktstöd som ingår i produktionsbegränsningsprogram. Betalningens storlek är kopplad till en fast areal, avkastning eller antal djur eller maximalt 85 procent av produktionen under ett basår. Stödens storlek ska alltså vara kopplade till historiska uppgifter och inte till storleken på en jordbrukares nuvarande produktion. De blå stöden var undantagna från reduktionskrav och omfattas inte heller av beloppsbegränsningar i avtalet.

Jordbruksavtalet kan även sägas innehålla en "S&D-box" (särskild och differentierad behandling) som omfattar de stöd som är undantagna från åtaganden och begränsningar i utvecklingsländerna.

Sedan 2001 pågår, som en del av Doharundan, förhandlingar om ett nytt jordbruksavtal med bland annat ytterligare reduktionskrav för de handelsstörande stöden. Se även marknadsprisstöd.

BRIC

(BRIICS) Förkortning för Brasilien, Ryssland, Indien och Kina. Länderna har ingen gemensam handelspolitisk agenda utan förkortningen utgör endast en benämning på de tyngsta och viktigaste av länderna i gruppen emerging markets. Allt oftare förekommer dock förkortningen BRIICS istället, vilken då även inkluderar Indonesien och Sydafrika.

Bruttonationalprodukt

Motsvarar det totala förädlingsvärdet av all produktion av varor och tjänster i ett land under ett år.

BSEC

Se Organization of the Black Sea Economic Cooperation.

BTA

Border Tax Adjustment. Se gränsskattejustering.

Bundna tullar

Ett WTO-land som i en förhandling har bundit sin tull vid en viss nivå har förbundit sig att inte höja tullen över denna nivå. Landet har däremot möjlighet att tillämpa lägre tull. Jämför Tillämpade tullar.

Business Europe

(Tidigare UNICE) Intresseorganisation för de europeiska industriförbunden och arbetsgivareföreningarna. Har bland annat till uppgift att påverka EU:s beslut i lagstiftningsfrågor som berör medlemsföretagen samt EU:s position i internationella handelsförhandlingar. Policyarbetet bedrivs i ett sextiotal arbetsgrupper under fem huvudkommittéer: ekonomisk politik, handelspolitik, näringspolitik, arbetsmarknadspolitik och företagsjuridik. Organisationens kontakter sker främst med Europeiska kommissionen.

Bytesbalans

Se Handelsbalans.

Bytesförhållande

Se Terms of Trade.

Byteshandel

Byteshandel är när en vara eller en tjänst bytes direkt mot en annan vara eller tjänst och där penningtransaktioner inte ingår i affären. Byteshandel utgör den äldsta formen av handel, men har även praktiserats i modern tid. En stor del av handeln inom det gamla Sovjetblocket var byteshandel.